The day of tropic heat
Vad är det som händer med mig? Jag som har brukat vara ganska säker på vad jag vill vet plötsligt varken ut eller in. Jag antar väl att jag får väl ligga som jag bäddat...
Solen skiner i Stockholm. Idag är det förutspått att det ska bli 33 grader här. 33... herregud, varför åka till Barcelona eller Prag? Hursomhelst ska jag inte vara här så länge, ska snart ut och ta tåget till Uppis där jag ska bli upphämtad av mam och papp och vi ska gemensamt fara till teaterföreställningen där min syster ska fila lite båge (Haha ush vilket uttryck! Hon skulle nog inte bli så lycklig om hon såg att det var så jag beskrev att spela cello). Sen ska vi sova där och dra tillbaka till Uppis på söndag. Jag kommer bli så rastlös, jag vet det. SHIT! Men jag ska vara hundvakt på onsdag så jag måste stanna till dess i alla fall. Sen kanske jag rymmer hit till tjockholmen igen. För att få tankarna på annat. För att slippa vandra omkring och inte veta var jag ska göra av mig själv för att jag inte kan sluta tänka på... rätt och fel. Vad som är bäst.
Jaja. En liten skruttig onödig uppdatering är väl bättre än ingen. Puss på er, raringar.
Solen skiner i Stockholm. Idag är det förutspått att det ska bli 33 grader här. 33... herregud, varför åka till Barcelona eller Prag? Hursomhelst ska jag inte vara här så länge, ska snart ut och ta tåget till Uppis där jag ska bli upphämtad av mam och papp och vi ska gemensamt fara till teaterföreställningen där min syster ska fila lite båge (Haha ush vilket uttryck! Hon skulle nog inte bli så lycklig om hon såg att det var så jag beskrev att spela cello). Sen ska vi sova där och dra tillbaka till Uppis på söndag. Jag kommer bli så rastlös, jag vet det. SHIT! Men jag ska vara hundvakt på onsdag så jag måste stanna till dess i alla fall. Sen kanske jag rymmer hit till tjockholmen igen. För att få tankarna på annat. För att slippa vandra omkring och inte veta var jag ska göra av mig själv för att jag inte kan sluta tänka på... rätt och fel. Vad som är bäst.
Jaja. En liten skruttig onödig uppdatering är väl bättre än ingen. Puss på er, raringar.
Dagens positiva inlägg
Jag gillar mitt liv. Jag förstår att för er som läser att bloggen är en ganska vild känslomässig bergodalbana och ganska tröttsamt att läsa om, men idag handlar detta faktiskt om att jag gillar mitt liv. Jag får lov att studera och lära mig göra det jag älskar allra mest så att jag ska kunna jobba med det när jag blir äldre. Jag har en frisk kropp med två armar och två ben och allt fungerar. Jag har världens sötaste och charmigaste pojkvän och han ska jobba med mig i sommar. Jag har två friska föräldrar som gör allt för att jag ska kunna få det jag vill, jag har en syster jag är stolt över att vara syster till och jag har en bästis som förstår mig bäst av alla och är den bästa muppen jag någonsin lärt känna. Jag har tak över huvudet varje natt, jag har alltid mat eller pengar till mat. Jag har en faster som har en lägenhet mitt i Stockholm. Jag fattar inte vad jag någonsin skulle kunna klaga på i den här situationen. Jag vet att den utsägelsen en dag kommer slå tillbaka på mig för en dag kommer jag säkert vilja klaga på precis allt, även om det enda som är fel är ett myggbett på ryggen. Men idag fattar jag verkligen inte, allt är perfekt. Jag gillar det här livet och jag har tur med att det tillhör just mig.
So long!
So long!
Milda
Det är inte lätt, det ska sägas (skrivas). Man måste tänka, ta hänsyn, inte vara för av, inte vara för på, inte låta sig distraheras, inte tolka. Man måste kommunicera, samarbeta och eventuellt förlänga sin korta stubin... Jag är inte bra på något av det där, och jag vet om det. Ändå är jag envisare än envisast och står på mig, nästan växer fast i marken. Jag låter mig inte rubbas! En del av det är ju också att man måste kunna erkänna sina fel och misstag. Ännu ett hål som omöjliggör idéns vattentäthet. Jag sitter här, vägrar ta råd, vägrar lära, vägrar förändra mig. Vägrar slappna av.
Jag borde vara glad, finna mig i det jag har och njuta av det. Tänk om det inte var där! Men jag misslyckas gång på gång.
Jag ber varken om sympati eller råd. Jag bara vill få lite klarhet i det här. Kanske fundera mig fram till den justeringen som kan göra saker bättre. Men det är inte lätt.
So long, lättmargarin
Jag borde vara glad, finna mig i det jag har och njuta av det. Tänk om det inte var där! Men jag misslyckas gång på gång.
Jag ber varken om sympati eller råd. Jag bara vill få lite klarhet i det här. Kanske fundera mig fram till den justeringen som kan göra saker bättre. Men det är inte lätt.
So long, lättmargarin
hej!
Hej kära muppvän! Jag vill säga att jag saknar dig.
Jag saknar den tiden då vi sågs varje dag. Jag saknar att köpa och laga lunch med dig i NMGs kök. Jag saknar att gå på fikaturnèer och moffa cheesecakes med dig. Jag saknar att prata brittiska med dig, diskutera framtid, dåtid, nutid. Jag saknar kryddhyllan! Jag saknar våran SATSiga period. Jag saknar att dricka med dig, gå ut och sen crasha på höis för att nästa dag gå på skvallerfiket och diskutera kvällen innan. Jag saknar den tiden då vi sågs hela tiden. Den tiden och du betyder massor för dig. Jag vet att jag är dålig på att höra av mig, det är därför jag verkligen vill att du ska veta det. Plus att kanske en dag kanske det händer som har hänt oss båda med tidigare bästisar, man växer ifrån varann och får olika intressen eller nått sånt. Men om det händer (det bör inte hända för du och jag skulle väl höras när vi blev 80 eller hur var det?) så vet du det nu om du inte visste det förr: jag gillar dig!
Jag saknar den tiden då vi sågs varje dag. Jag saknar att köpa och laga lunch med dig i NMGs kök. Jag saknar att gå på fikaturnèer och moffa cheesecakes med dig. Jag saknar att prata brittiska med dig, diskutera framtid, dåtid, nutid. Jag saknar kryddhyllan! Jag saknar våran SATSiga period. Jag saknar att dricka med dig, gå ut och sen crasha på höis för att nästa dag gå på skvallerfiket och diskutera kvällen innan. Jag saknar den tiden då vi sågs hela tiden. Den tiden och du betyder massor för dig. Jag vet att jag är dålig på att höra av mig, det är därför jag verkligen vill att du ska veta det. Plus att kanske en dag kanske det händer som har hänt oss båda med tidigare bästisar, man växer ifrån varann och får olika intressen eller nått sånt. Men om det händer (det bör inte hända för du och jag skulle väl höras när vi blev 80 eller hur var det?) så vet du det nu om du inte visste det förr: jag gillar dig!
Hej alla bumbibjörnar!
Vilke söt papegoja Nonno, och även Freddie!
Jag är en nytränad mupp som sitter i soffan och slapper av. Snart börjar Desperate Housewives och det har jag tänkt se. Idag skrev jag ett sms till Toakim där det stod ta, tatte, ta... Haha. Då fick jag tillbaka "Hehe, pinnebröde!".
För att gå tillbaka till något så tråkigt som träningen så tog jag i idag, ganska ordentligt. Igår kunde jag nämligen inte sova, även fast jag hade tränat då också. Det är så jädra bittert att inte kunna sova. Irriterande! Så idag tänkte jag att jag skulle inte ta några risker. Det var deilig de.
Ninnis, Isis siknir dig! Nu börjar det, måste dra! So long, desperat
Jag är en nytränad mupp som sitter i soffan och slapper av. Snart börjar Desperate Housewives och det har jag tänkt se. Idag skrev jag ett sms till Toakim där det stod ta, tatte, ta... Haha. Då fick jag tillbaka "Hehe, pinnebröde!".
För att gå tillbaka till något så tråkigt som träningen så tog jag i idag, ganska ordentligt. Igår kunde jag nämligen inte sova, även fast jag hade tränat då också. Det är så jädra bittert att inte kunna sova. Irriterande! Så idag tänkte jag att jag skulle inte ta några risker. Det var deilig de.
Ninnis, Isis siknir dig! Nu börjar det, måste dra! So long, desperat
Fron oaks island with love
Hej alla soltorkade tomater!
Jag befinner mig i ett rum på ekan tillsammans med en pianospelande, kaffedrickande Nonno, hennes gamla rosa mössa som hon hade när hon var 5, och även ett miljontal katthår som ligger utspridda i rummet. Vi är egentligen färdiga för avfärd alldeles för tidigt, hade tänkt åka halv 12. Detta beror på att vi imorse väcktes av att någon ringde på ytterdörren (för de som inte vet det eller för ögonblicket har glömt det så vill jag påminna om att det här huset har en väldigt distinkt dörrsignal. Så vi vaknade, knorrade lite om hur kissnödiga vi var och sen gick vi upp. Vem som ringde på dörren är hemligt!
Nu dör datorn snart. Hejdå era soltorkade vitlöksmarinerade tärningsskurna tomater!
So long, kisskorv
Jag befinner mig i ett rum på ekan tillsammans med en pianospelande, kaffedrickande Nonno, hennes gamla rosa mössa som hon hade när hon var 5, och även ett miljontal katthår som ligger utspridda i rummet. Vi är egentligen färdiga för avfärd alldeles för tidigt, hade tänkt åka halv 12. Detta beror på att vi imorse väcktes av att någon ringde på ytterdörren (för de som inte vet det eller för ögonblicket har glömt det så vill jag påminna om att det här huset har en väldigt distinkt dörrsignal. Så vi vaknade, knorrade lite om hur kissnödiga vi var och sen gick vi upp. Vem som ringde på dörren är hemligt!
Nu dör datorn snart. Hejdå era soltorkade vitlöksmarinerade tärningsskurna tomater!
So long, kisskorv
A tjena
Hallå ja!
För att citera min nuvarande face-status : I.S. är i Svea rike.
Länge sen jag var här nu. Tre månader, det är nog det längsta jag varit i Norway utan att åka hem. Ganska sjukt egentligen med tanke på att jag studerat där i snart två år, men...it's a fact!
Att vara hemma är mixat. På något sätt hade det varit skönt att vara kvar i skolan och öva järnet och så in i bänken att när skolan hade börjat igen om två veckor skulle folk ba vad i helvete har hon gjort?!
Jag inser också att jag nått den punkt där jag känner att jag känner den där staden. Jag måste inte längta tillbaka till mina hemstäder här hela tiden. Tryggheten har infunnit sig till en bra grad där borta alltså! Mycket är väl tack vare Lp, men det tycker inte jag gör något.
Jag gillar Lp.
Nu ska jag inte sitta och beklaga mig över att jag är här, det är verkligen inte meningen! Jag har sett fram emot att träffa Nonnmuppen igen vilket snart händer. Mihihihii vi har sluga planer för påsken alltså!
Sen ska mina två bebisar in på översyn imorgon i Jakobsberg. Gruvar mig lite för det för det betyder att jag måste öva på min gamla bebis i ett par dagar. Hmmm..det kommer ju säkert låta väldigt intressant.
Något som också kommer låta lite intressant är en provspelning som jag ska på i Bergen. Men det är en annan historia. (Som egentligen inte är så intressant...)
So long, fella's! Ses på onsdagen!
hallå ja
Hej alla glada marinerade rökta, grillade eller inlagda sillar!
Vi har kommit till 11 mars i detta år 2010 och det är en dag som aldrig kommer igen, precis som alla andra dagar. Jag är på väg upp från gyttjan därnere i kärret. Ett tag kämpade jag och gav nästan upp för det var så jobbigt att försöka komma upp hela tiden, men inte röra sig en centimeter. Jag vet inte vad som har hänt nu, men jag känner mig närmare målet och att målet blir bra. Målet är nästa vecka då jag jobbar dubbelt i skolorkestrar. En blåsorkester som ska på Norgesmästerskap nästa helg, där jag ska spela en hysterisk piccolostämma (såklart..) och sen symfoniorkestern där jag faktiskt ska spela 1a flöjt på 2 stycken och piccolo på det tredje. Jag har börjat bli lite stolt för jag hamnar ofta på viktiga stämmor och det betyder ju att jag är litad på! Det känns bra. Jag hoppas bara att jag hinner färdigt med instuderingen på alla stycken. För det är ju det det innebär, ansvar.
Det finns en viss risk för att det här inlägget är såpass positivt på grund av att jag precis varit och tränat och som vi alla vet så utsöndrar ju träning något sorts glädjeämne. Kanske det är slängen av det som får mig att skriva såhär. Jag hoppas det är mer än så.
Hur mår stenen? Nu är det inte länge till långfredagen och jag längtar som en annan muppig sill. Det ska bli så kul att vara back in ekis. Jag avslutar med en muppig bild!
So long, choklad är deilig!
Vi har kommit till 11 mars i detta år 2010 och det är en dag som aldrig kommer igen, precis som alla andra dagar. Jag är på väg upp från gyttjan därnere i kärret. Ett tag kämpade jag och gav nästan upp för det var så jobbigt att försöka komma upp hela tiden, men inte röra sig en centimeter. Jag vet inte vad som har hänt nu, men jag känner mig närmare målet och att målet blir bra. Målet är nästa vecka då jag jobbar dubbelt i skolorkestrar. En blåsorkester som ska på Norgesmästerskap nästa helg, där jag ska spela en hysterisk piccolostämma (såklart..) och sen symfoniorkestern där jag faktiskt ska spela 1a flöjt på 2 stycken och piccolo på det tredje. Jag har börjat bli lite stolt för jag hamnar ofta på viktiga stämmor och det betyder ju att jag är litad på! Det känns bra. Jag hoppas bara att jag hinner färdigt med instuderingen på alla stycken. För det är ju det det innebär, ansvar.
Det finns en viss risk för att det här inlägget är såpass positivt på grund av att jag precis varit och tränat och som vi alla vet så utsöndrar ju träning något sorts glädjeämne. Kanske det är slängen av det som får mig att skriva såhär. Jag hoppas det är mer än så.
Hur mår stenen? Nu är det inte länge till långfredagen och jag längtar som en annan muppig sill. Det ska bli så kul att vara back in ekis. Jag avslutar med en muppig bild!
So long, choklad är deilig!
Wake me up when the winter ends.
Hallå ja.
Ute skiner solen så fint, så fint.
Jag vet inte vad jag ska skriva. Jag har lust att skriva att jag är en trött mupp, men det känns som att jag alltid gör det. Det är ju inge intressant att läsa om liksom. I är trött, jaha. I har massa att göra, jaha. I orkar inte göra allt hon måste, jaha. I trodde hon visste vad det innebar att läsa en musikerutbildning, men det gjorde hon uppenbarligen inte, JAHA? Att man faktiskt måste jobba jävligt mycket för att komma någonstans i den här branshen hade inte slagit henne överhuvudtaget.. OCH?
Här sitter jag, bitter som ett ruttet löv under snön. Och ute skiner solen så fint, så fint.
Jag beställde en dator på netonnet idag. En sån mini. Samsung. När jag får den kanske det blir mer bloggis. Hoppas lite intressantare bloggis då.
So long, datorn är vinröd!
Ute skiner solen så fint, så fint.
Jag vet inte vad jag ska skriva. Jag har lust att skriva att jag är en trött mupp, men det känns som att jag alltid gör det. Det är ju inge intressant att läsa om liksom. I är trött, jaha. I har massa att göra, jaha. I orkar inte göra allt hon måste, jaha. I trodde hon visste vad det innebar att läsa en musikerutbildning, men det gjorde hon uppenbarligen inte, JAHA? Att man faktiskt måste jobba jävligt mycket för att komma någonstans i den här branshen hade inte slagit henne överhuvudtaget.. OCH?
Här sitter jag, bitter som ett ruttet löv under snön. Och ute skiner solen så fint, så fint.
Jag beställde en dator på netonnet idag. En sån mini. Samsung. När jag får den kanske det blir mer bloggis. Hoppas lite intressantare bloggis då.
So long, datorn är vinröd!
Youh
Yo brotha's and sista's. How's it hanging? I'm sitting here waiting for a cab to the Kvernberget airport because this town is so small that they don't even have an airportbus before 4 o'clock on a sunday. But actually this town has an aitport so maybe it isn't THAT small...just maybe. Not extremely small. Just small-er. Than Oslo that is.
Sooooo, hope it's all hanging well over in the very swedish country. On a valentine's day like this I hope the snow turned pink. Or something. Yeah. I know anyhow that you would love pink snow, stonie, valentine's day or not! So that is what I wish you on this day. Pink snow. :)
Shit, I keep worrying that I won't get on the plane to Oslo. As I travel on cheap standby tickets I can never be sure. Oh, I can taste the bitterness that would emerge if I wouldn't get a place and I had to wait until 7 o'clock this evening. Then I could just as well stay here until wednesday when the next performance is. But nooo...I have to get to the man that's (hopefully) waiting for me in the capital city...I have to get on that plane, this is an emergency!
Well ladies and gents, hope you don't mind this little thing being in english. I just felt the urge...
So long, långkalsong!
Sooooo, hope it's all hanging well over in the very swedish country. On a valentine's day like this I hope the snow turned pink. Or something. Yeah. I know anyhow that you would love pink snow, stonie, valentine's day or not! So that is what I wish you on this day. Pink snow. :)
Shit, I keep worrying that I won't get on the plane to Oslo. As I travel on cheap standby tickets I can never be sure. Oh, I can taste the bitterness that would emerge if I wouldn't get a place and I had to wait until 7 o'clock this evening. Then I could just as well stay here until wednesday when the next performance is. But nooo...I have to get to the man that's (hopefully) waiting for me in the capital city...I have to get on that plane, this is an emergency!
Well ladies and gents, hope you don't mind this little thing being in english. I just felt the urge...
So long, långkalsong!
Min tur!!
Hej alla smörstekta scampisar!
Nu är det min tur igen, känns som att det alltid är min tur...
För den magnifika del av befolkningen som inte fått med sig det så jobbar jag för tillfället. Och då menar jag inte målning, fönsterrenovering eller flöjtelever. Jag har nöjet att presentera mig själv som andraflöjt/piccolissa på Kristiansundsoperans föreställning av Den glade enke i Februari. Jag flyger fram och tillbaka mellan den lilla staden och Oslo som en vilsen bofink, men all resa blir betald och jag har hotell där! Just nu är jag i Oslo för en dag, imorgon ska jag tillbaka för då är det premiär. Detta är alltså ännu ganska overkligt, jag är inte van vid hotellservice (med tanke på att alla gånger jag har rest har det vart budgetvandrarhem som gäller. Vi har London-tårna fortfarande i färskt, eller hur sten?). Jag är inte heller van vid att få lön för att spela i orkester. Det vill jag dock bli van vid... :) även om orkester är det roligaste jag vet då.
I övrigt är det väl bra, jag hinner inte tänka på så mycket annat än när jag ska resa, när jag ska hinna öva, när jag ska göra både ditt och datt. Den 20e februari är den biten slut. Kanske inläggen blir lite mer kreativa då. Puss och kram skumbanan och so long, rumpstump!
hJ
Hej alla rökta laxfilèer. Hur mår ni? Hoppas ni mår bra. Jag är också en rökt laxfilè tro det eller ej.
Idag har varit en jag-vill-inte-dag. Jag ville inte gå upp, ville inte duscha, ville inte gåt till skolan, ville inte öva, ville inte gå på satslära, ville inte öva efteråt, ville inte äta. I det läget kan man stanna upp och fråga sig själv en sån sak som faktiskt är väldigt relevant - vad ville jag egentligen? För jag har en vag aning om att ligga och dassa hemma hela dagen inte heller hade varit lockande, bara ångestframkallande. Så vad?
Vad vad vad vad vad?
Nu var det ju så att jag faktiskt gjorde alla dessa saker fast jag inte hade den minsta lust (och jag tar mig friheten att unna mig en liten eloge för det) men det var fortfarande egtnligen utan själ. Robotuppträdande kan man kalla det. Efter att ha ätit drog jag hem till LP och bara dog. Och jag är här fortfarande. Död och slö. Och med hjälp av den erfarenheten kan jag säga att ja, det var bara ångestframkallande att bara dassa. Jag har med mig träningskläder, men nej! Det är så irriterande. Jag vet hur jag själv brukar reagera när andra beter sig såhär, jag brukar bli frustrerad och tänka get up on your feet. Och nu. Här är jag.
Över till något far more interesting och surprising. Min alltid lika evinnerliga avsmak för satslära och ju gjort min insats i detsamma ämne mycket svag och resulterat i klena resultat. Det var i alla fall det jag trodde, att mitt ointresse skapade ett handikapp, men icke i höstas! B! BBBBBB!
Tack för nu. So long, pussgurka
Idag har varit en jag-vill-inte-dag. Jag ville inte gå upp, ville inte duscha, ville inte gåt till skolan, ville inte öva, ville inte gå på satslära, ville inte öva efteråt, ville inte äta. I det läget kan man stanna upp och fråga sig själv en sån sak som faktiskt är väldigt relevant - vad ville jag egentligen? För jag har en vag aning om att ligga och dassa hemma hela dagen inte heller hade varit lockande, bara ångestframkallande. Så vad?
Vad vad vad vad vad?
Nu var det ju så att jag faktiskt gjorde alla dessa saker fast jag inte hade den minsta lust (och jag tar mig friheten att unna mig en liten eloge för det) men det var fortfarande egtnligen utan själ. Robotuppträdande kan man kalla det. Efter att ha ätit drog jag hem till LP och bara dog. Och jag är här fortfarande. Död och slö. Och med hjälp av den erfarenheten kan jag säga att ja, det var bara ångestframkallande att bara dassa. Jag har med mig träningskläder, men nej! Det är så irriterande. Jag vet hur jag själv brukar reagera när andra beter sig såhär, jag brukar bli frustrerad och tänka get up on your feet. Och nu. Här är jag.
Över till något far more interesting och surprising. Min alltid lika evinnerliga avsmak för satslära och ju gjort min insats i detsamma ämne mycket svag och resulterat i klena resultat. Det var i alla fall det jag trodde, att mitt ointresse skapade ett handikapp, men icke i höstas! B! BBBBBB!
Tack för nu. So long, pussgurka
Plutt
Men skrutt. Skit i vad andra tycker och vad du kommer behöva förklara. Det handlar om dig och ditt liv och det har ingen annan någon som helst rätt att döma!
Viljor kan ändras, det vet alla så det är inget att skämmas över! Jag håller på dig och jag, som alla andra som bryr sig om dig, kommer stötta dig i vad du än bestämmer dig för.
So long, skruttkärlek!
Viljor kan ändras, det vet alla så det är inget att skämmas över! Jag håller på dig och jag, som alla andra som bryr sig om dig, kommer stötta dig i vad du än bestämmer dig för.
So long, skruttkärlek!
Skruttmupp
Jag sitter här och är skruttig.
Jag har varit skruttig hela dagen och igår kväll.
Vet inte varför. Eller jo, kanske. Eller nej...jo.
Äter gör jag inte heller... Eller jo, men inte det vanliga iproppandet eller den välbekanta ängslan efter godis. Det är väl bara en period och man bör väl vara tacksam över såna också när man är det matvrak som jag är resten av tiden.
Kanske jag är sjuk. Kanske jag är bombad. Eller kanske att de som spelar ping pong i mitt huvud i vanliga fall lämnat in en uppsägning och tar paus i väntan på mitt beslut - ska de få sluta eller ej? Kanske en av dem fått en hjärtattack och den andra försöker återuppliva den. Detta resulterar ju hursomhelst i total aktivitetsbrist därinne vilket talar om varför jag känner mig så tom, menlös och arg.
Imorse när jag vaknade och kände detta gick jag ut i blötsnön. Det var tungt att gå i skogen eftersom att det inte hade gått så många på stigen och snön var våt och hal. Där gick jag och lyssnade på både det ena och det andra på min pink machine. Sen kom jag ut på en stor öppen yta, eller rättare sagt hade jag gått där en lång stund före jag faktiskt lyfte på huvudet och upptäckte att jag kommit ut ur skogen. När jag upptäckte det drog jag ur hörluranrna och tystnaden trängde in i öronen som om någon försökte proppa in bomull där. Jag hade inte hört sån tystnad på alldeles för länge och då blev jag med ens ännu lite skruttigare.
Sen kom jag hem och spelade med nyårskonstellationen och hörde hur piss jag spelade. Och med ens vart jag ännu lite skruttigare.
Sen tänkte jag på att brudarna ska gå ut imorrn och dansa och jag kan inte ta mig råd till det. Och när jag tänkte på det vart jag med ens ännu lite mer skruttig. Och inte ens fina sms hjälper. Vad gör man då? Man uthärdar väl. Skruttar sig som den skrutt man är och är en bortskämd barnrumpa som inte kan sluta tycka synd om sig själv. Sån är det. Och det går väl. Över.
Inte ens ett so long blir det. Sorry!
Jag har varit skruttig hela dagen och igår kväll.
Vet inte varför. Eller jo, kanske. Eller nej...jo.
Äter gör jag inte heller... Eller jo, men inte det vanliga iproppandet eller den välbekanta ängslan efter godis. Det är väl bara en period och man bör väl vara tacksam över såna också när man är det matvrak som jag är resten av tiden.
Kanske jag är sjuk. Kanske jag är bombad. Eller kanske att de som spelar ping pong i mitt huvud i vanliga fall lämnat in en uppsägning och tar paus i väntan på mitt beslut - ska de få sluta eller ej? Kanske en av dem fått en hjärtattack och den andra försöker återuppliva den. Detta resulterar ju hursomhelst i total aktivitetsbrist därinne vilket talar om varför jag känner mig så tom, menlös och arg.
Imorse när jag vaknade och kände detta gick jag ut i blötsnön. Det var tungt att gå i skogen eftersom att det inte hade gått så många på stigen och snön var våt och hal. Där gick jag och lyssnade på både det ena och det andra på min pink machine. Sen kom jag ut på en stor öppen yta, eller rättare sagt hade jag gått där en lång stund före jag faktiskt lyfte på huvudet och upptäckte att jag kommit ut ur skogen. När jag upptäckte det drog jag ur hörluranrna och tystnaden trängde in i öronen som om någon försökte proppa in bomull där. Jag hade inte hört sån tystnad på alldeles för länge och då blev jag med ens ännu lite skruttigare.
Sen kom jag hem och spelade med nyårskonstellationen och hörde hur piss jag spelade. Och med ens vart jag ännu lite skruttigare.
Sen tänkte jag på att brudarna ska gå ut imorrn och dansa och jag kan inte ta mig råd till det. Och när jag tänkte på det vart jag med ens ännu lite mer skruttig. Och inte ens fina sms hjälper. Vad gör man då? Man uthärdar väl. Skruttar sig som den skrutt man är och är en bortskämd barnrumpa som inte kan sluta tycka synd om sig själv. Sån är det. Och det går väl. Över.
Inte ens ett so long blir det. Sorry!
bytheway
Det var nått klick med datorn, stå ut med stora bokstäver! so long
splitterrrrrr
Hej.
Här är jag igen, som uppgrävd.
Iförrgår tog jag mina saker och satte mig på ett tåg från Oslo. Nu sitter jag i vardagsrummet som i somras blev ommålat av undertecknad och jag måste säga att det blev rätt fint. För den som kanske möjligen är lite trögfattad (även om jag faktiskt är medveten om att båda två av er som läser detta inte är det, för är det någon av oss tre som är det så är det jag!) så betyder allt detta hopplösa kackel att jag är hemma hos LP. Jag blir här fram till 20:e eller 21:a beroende på ingenting faktiskt. Bara en annan sak att bestämma.
Hur var London, din cheesecake? Skriv ett inlägg för bövelen...
Jag har gjort färdigt två examen. Aldrig mer gehörlära, tack gode gud för det. Satslära däremot, kan det hända att jag är så värdelös på att jag måste göra om det. Det vore så oerhört bittert att behöva göra det. Ursäkta om jag släpper lös mina inre farhågor... Men det är bra att ha en blogg för det syftet må jeg si!
Längtar till jag träffar er båda små slynglar! Ha det så länge.
So long, jul
här ska det egentligen vara ett svärord som rubrik, men det skulle vara too much. Men bara så ni vet, svärord!
Det är öde som i en öken här...
Jag mår rumpa för tillfället. Jag är så himla klantig. Dum och klantig och naiv, som en annan hundvalp! Trött på att vara det, kan jag inte vara lite noggrann någon gång? Lite ordentlig, lite kritisk och svårövertalad? Jag är ett vrak för tillfället. Like back in the old days. Som lite sympati är det kissväder ute fortfarande...jag hade varit ännu surare om det hade varit fint väder, det hade varit som att bli hånad.
So long, puppy
Jag mår rumpa för tillfället. Jag är så himla klantig. Dum och klantig och naiv, som en annan hundvalp! Trött på att vara det, kan jag inte vara lite noggrann någon gång? Lite ordentlig, lite kritisk och svårövertalad? Jag är ett vrak för tillfället. Like back in the old days. Som lite sympati är det kissväder ute fortfarande...jag hade varit ännu surare om det hade varit fint väder, det hade varit som att bli hånad.
So long, puppy
howdie mate
Well hello all of you darling fans of our blog. I have to admit my appologises for the fantastic slow frequent of update ( Hehe, and also appologise for...BAD ENGLISH).
Jag är en oregelbunden mupp i alla avseenden och detta resulterar i oregelbundna uppdateringen på den kära bloggen. Jag vill skriva om vissa saker, men numera har jag ingen lust att skriva hobbydjupa saker in public. Det är inte comfortable. Så därav denna oönskade oregelbundenhet. Jag kan i alla fall beskriva situationen just nu;
Jag sitter i skolans bibliotek och väntar på att klockan ska bli åtta. Då börjar en konsert med skolans slagverksensemble och saxofonkvartett som jag ska gå på och efter det är det alltså inte slut utan då börjar den stora festen. På söndag är det nämligen cupfinal i fotboll som ska avgöras i Oslo och lagen som är i finalen är Molde (LPs sort of hemstad) och Ålesund som är en så att säga grannby. Så det är ett uppgör med mycket blod och svett på spel och det ska man ladda upp ikväll och imorrn med bland annat LPs band. Massa folk kommer och jag kommer sitta där och vara rädd att få svininfluensa. Men det är så det är, jag har tänkt att gå och lyssna ikväll kl.23.30 (eftersom att jag automatiskt får sova på hotellet de har fått rum på efteråt och vad innebär det? Jo...FRUKOSTBUFFÈ!!!!). Hähä.
Nu är klockan 19.40. Hm. Vad ska jag skriva en roman om nu då? Regn och regn och det himla kissregnet. Igår snöa det och var ganska mysigt, men inte idag inte. Kissregn.
Stenis. Förutom att jag vill lyckönska dig på körresan i Skara vill jag också säga att jag tänkt på dig en hel del i det sista. Jag och mannen har kanske möjligen tänkt att åka till London i December i ett par dagar och när vi sitter och surfar efter hotell och flygbiljetter så blir jag bara påmind om när vi gjorde det och när vi missade flyget hem. Det var en ganska underbar resa, fy fader va ont i fötterna jag hade efter den weekenden! Men det var den värd. Hoppas du har det bra och att vi reser ihop nån gång igen (och inte missar flyget hem).
So long, it's in the game
Jag är en oregelbunden mupp i alla avseenden och detta resulterar i oregelbundna uppdateringen på den kära bloggen. Jag vill skriva om vissa saker, men numera har jag ingen lust att skriva hobbydjupa saker in public. Det är inte comfortable. Så därav denna oönskade oregelbundenhet. Jag kan i alla fall beskriva situationen just nu;
Jag sitter i skolans bibliotek och väntar på att klockan ska bli åtta. Då börjar en konsert med skolans slagverksensemble och saxofonkvartett som jag ska gå på och efter det är det alltså inte slut utan då börjar den stora festen. På söndag är det nämligen cupfinal i fotboll som ska avgöras i Oslo och lagen som är i finalen är Molde (LPs sort of hemstad) och Ålesund som är en så att säga grannby. Så det är ett uppgör med mycket blod och svett på spel och det ska man ladda upp ikväll och imorrn med bland annat LPs band. Massa folk kommer och jag kommer sitta där och vara rädd att få svininfluensa. Men det är så det är, jag har tänkt att gå och lyssna ikväll kl.23.30 (eftersom att jag automatiskt får sova på hotellet de har fått rum på efteråt och vad innebär det? Jo...FRUKOSTBUFFÈ!!!!). Hähä.
Nu är klockan 19.40. Hm. Vad ska jag skriva en roman om nu då? Regn och regn och det himla kissregnet. Igår snöa det och var ganska mysigt, men inte idag inte. Kissregn.
Stenis. Förutom att jag vill lyckönska dig på körresan i Skara vill jag också säga att jag tänkt på dig en hel del i det sista. Jag och mannen har kanske möjligen tänkt att åka till London i December i ett par dagar och när vi sitter och surfar efter hotell och flygbiljetter så blir jag bara påmind om när vi gjorde det och när vi missade flyget hem. Det var en ganska underbar resa, fy fader va ont i fötterna jag hade efter den weekenden! Men det var den värd. Hoppas du har det bra och att vi reser ihop nån gång igen (och inte missar flyget hem).
So long, it's in the game
hej
Kära blogg. Som så ofta sitter jag nu i nostalgins anda. Denna gång med tankarna på sommaren 09. Det var en annorlunda sommar. På många sätt en sommar som betyder ganska mycket för mig och som säkert var en av de bästa jag haft. Tror inte jag ska säga mer faktiskt. Lite jobb, spontana vistelser och funktionärsuppgifter på festival, roadtrip, mycket fest och sol och värme. Det säger ju sig självt. Kan det bli annat än precis som en sommar ska vara? (För kort...)
Saknar dig sten.
So long, flaggstång (som norrmännen vattnar för att knoppen ska slå ut...)
Saknar dig sten.
So long, flaggstång (som norrmännen vattnar för att knoppen ska slå ut...)
Skrytmåns för en dag
Ok kära blogg, dags att skryta lite här.
Check it out - det är officiellt! http://www2.unt.se/pages/1,1826,MC=5-AV_ID=969501,00.html?from=nyDygn
Jag är flöjtist, javisst!
Ses imorrn då stenstjärt!
So long, brag along
Check it out - det är officiellt! http://www2.unt.se/pages/1,1826,MC=5-AV_ID=969501,00.html?from=nyDygn
Jag är flöjtist, javisst!
Ses imorrn då stenstjärt!
So long, brag along
