Stenens & Strutens Blogg

Det är inte lätt, det ska sägas (skrivas). Man måste tänka, ta hänsyn, inte vara för av, inte vara för på, inte låta sig distraheras, inte tolka. Man måste kommunicera, samarbeta och eventuellt förlänga sin korta stubin... Jag är inte bra på något av det där, och jag vet om det. Ändå är jag envisare än envisast och står på mig, nästan växer fast i marken. Jag låter mig inte rubbas! En del av det är ju också att man måste kunna erkänna sina fel och misstag. Ännu ett hål som omöjliggör idéns vattentäthet. Jag sitter här, vägrar ta råd, vägrar lära, vägrar förändra mig. Vägrar slappna av.
Jag borde vara glad, finna mig i det jag har och njuta av det. Tänk om det inte var där! Men jag misslyckas gång på gång.

Jag ber varken om sympati eller råd. Jag bara vill få lite klarhet i det här. Kanske fundera mig fram till den justeringen som kan göra saker bättre. Men det är inte lätt.

So long, lättmargarin