Stenens & Strutens Blogg

Jo, jag lever. Det må råda en viss tvekan om det, men detta är jag - samma jag som sist (när det nu var) fast ändå inte (vilken jobbig mening). Jag har idag åstadkommit en alldeles för lång och smärtsam löptur för min smak, men å andra sidan är det nödvändigt och detta inte bara för, tillåt mig att låta bratig, "Beach 2012". Nej, jag utsätter min alldeles för lata kropp för detta långsamt plågsamma uppvaknande pga att jag gått med på att springa Blodomloppet i början av Juni med en grupp från orkestern. Optimistiskt ja, eftersom att jag inte har lust att göra det halvdant, dvs välja 5 kilometers vägen istället för 1 milsvägen. Så ja, nödvändigt är ordet. Likaså optimistiskt.

I övrigt börjar mitt liv ta lite form och då menar jag mest nästa år. Inte plugga 100% och jobba 50%, utan något mycket bättre. Om allt går som jag vill, vilket ju inte är helt karvat i sten som vi brukar säga, eller hur stenis? Hehe.

Ikväll åker jag till Stockholm. Har föreställning först men jag hinner. Ska bli skönt att komma dit, hoppas vädret är lika fantastiskt som här! Nej, nu orkar jag inte skriva mer. Lever gör jag iaf. Sådetså. Det ni!

Puss på er, raringar (norska raringar, hihihi)