tjupp!
Tänkte väl egentligen inte säga mer än att någon snart behöver slå mig ur denna drömlika värld jag går omkring i just nu. Allt detta på grund av en ynka liten bok (eller för att va mer exakt, fyra böcker)
Läste idag ut nummer två, och istället för att nöja mig med det funderar jag om jag inte ska börja på trean redan ikväll. Kanske är de bästa sättet, för när böckerna sedan är slut borde ju mitt uppförande förändras lite.. Jag är ju ungefär lika mogen som en femtonåring just nu.. (måste bara förtydliga; me like)

Wooaaaw!
Har varit ute å kört en del ensam nu, för att vänja mig.. de e fortfarande mycket läskigt och de känns kanske inte riktigt som att jag borde ha körkort.. men de går framåt i alla fall :)
Indrupp, du ska veta att du är saknad! <3
haregott, kan inte komma på nått
time (news) travels fast
Hej bröder & systrar.
Jag skolkar idag. För att kunna ta det lugnt. Som om jag inte varit upptagen hela helgen med att ta det i princip så lugnt som man överhuvudtaget kan. Ska snart in till staden. Klippa mig om jag hinner och om någon av alla bittra frissor vill. Egentligen borde de jubla över att få klippa någon som verkligen behöver det, eller hur? Så att det blir lite nytta av det, inte bara styla hit och styla dit. Och i eftermiddag bär det av tillbaka till stor-Oslo, Nordnorsken och Nmh. Oslo är inte så stort. Stockholm är större, men för mig är Oslo större. Av ren princip. Jag är ju trots allt principernas mest trofasta polis. Så vad göra? Acceptera. Väskan är tyngre än när jag kom hit... Försöker packa ner massa saker som egentligen kanske inte behövs. Skulle packa ner hela huset och hela V om jag kunde. Eller nej, för då skulle det inte finnas något att komma tillbaka till här...hm. Men till exempel har jag stuvat ner lättare skor för att kunna vara beredd när varmare tider bestämmer sig för att komma.. Jag längtar som en tok. Peregrin Took. "Where are we going?"
So long, absolute mega-strong
tjabba
Hejhej bloggen!
har inte skrivit på ett tag då jag haft semester uppe i uppsala, hos fraulein järnberg och maggan. Idag är jag hos I. Vi ska baka semlor ikväll. mums!
Imorgon ska jag hem, och då ska jag hugga tänderna i min bok som väntar.. jag ska även åka till posten och hämta ut mitt körkort. ska bli spännande att se hur de blev :)
Sänder pappi en tanke idag, då han fyller år :) Grattis grattis.
nu ska jag dock bege mig till Is kök och hjälpa till med de varma mackorna :)
Haregott, benbrott
Röstis word by word
erm jag har börjat läsa twilight å jag är jättekär! den är såå bra! jag känner mig jättefjortis men de är såå bra (flickaktigt fniss) kan inte sluta läsa!
erm, jaaa, va kan jag säga.. (något som vi kanske tar när vi ses)
ehh jag ska till uppsala redan på tisdag, imorrn, efter uppkörningen så åker jag dit på kvällen tillsammans med maggie the fagie, så ska jag va med han o linn tills du kommer hem, åså tänkte jag komma å våldgästa dig, så lördag blir väl jättebra, eller fredag eller söndag eller jag vet inte.. aa nemen... jag kommer i alla fall va där uppe så attee... de e så...
erm va kan jag mer säga.. gussie blir helt knäpp så fort hon hör röstmeddelanden hon tjuter o hon går nära hon är jättekonstig.. men de e kul
eh va kan jag mer säga? jag vet inte om jag kan säga så mycket mer.. de känns som... jag känner mig jättehjärntvättad när de kommer till de här med körkortet. så jag hoppas verkligen verkligen verkligen kan sluta tänka på de snart
erm.. annars så.. inte så mycke mer.. läs bloggen jag har uppdaterat faktiskt YESS!
lycka till med folkmusiken, de blir säkert kul! ni kan spela nån hambo eller något såntdär mysigt, ta värmeland du sköna o gör nått snyggt av den. de blir säkert jättebra skaruse!
åå jag är jätteglad att de e veckan du kommer hem! ha de så bra, saknar dig också puss hej!!
tjupp
Hej
Jag är kär. i en bok. en fjortisbok.
Jag skäms lite. Men jag kan inte sluta läsa. GAAH! ich bien knäpp.
Idag är sista dagen innan uppkörningen. Schpännande.
Jag ska kanske sjunga på ett bröllop i juli.
I, när du kommer hem, kan inte vi se på kopps då?
well well
Idag fyller Bea 20! Grattis grattis grattis. Antar att de flesta som läser denna blogg ska hem till bruttan i fråga på lördag då vi även firar alla stjärtars stjärnors själars sjungande hjärtans dag. Jag är bjuden på ett valentine's party av någon jag inte ens känner. Vågar jag gå? Kanske. Bara om någon är med och håller mig i handen. (Även om jag varit 20 i ett par månader nu är det inte så mycket av en 20-åring som bor i mig...)
Jag är inne i en drömperiod, tror jag. Konstiga, mystiska, härliga drömmar som ibland har väldigt skumma inslag. Häromnatten drömde jag om hästar och blev lite tung i hjärtat. De är så ofantligt fina djur. Natten innan det hoppade jag fallskärm i Portugal eller något annat exotiskt ställe som började på P.
Här. Smaka på den här.
hej
Om en vecka kör jag upp, sen kanske, kanske kan jag få en paus i detta... jag börjar bli mätt på bilkörning nu. Teorin är nu också av klarad, så en sak mindre att tänka på.. jag vill bara att jag ska va klar helt o ha de där jäkla körkortet i handen.. jaja, hursomhelst är jag ett steg närmare nu. Don't stop me now
Hare gott, igelkott!
Hij
att I kommer hit snart gör mig glad i hjärtat :)
just nu har jag inte mkt mer att säga. måste plugga intense ikväll!
puss påer
hare gott, hottentott
less than 2 weeks left
Med en halvmeter snö ute sitter jag nu härinne och funderar på några av ångestmomenten inför veckan som kommer. Kanske inte en särskilt bra strategi, förmodligen ska man väl fokusera på de goda tingen istället. Jag vet inte vad de är. Som jag för några inlägg sedan poängterade har jag känt mig ofantligt lat på sistone, och nu har det förvandlats till helt enkelt ännu latare. Helt hemskt. Jag vill hitta den självdiciplin som jag faktiskt brukar ha en åtminstone rimlig mängd av i vanliga fall, men jag vet inte var jag har lagt den. Allt känns som en enda stor kraftansträngning. Lite har det nog att göra med att jag är så otroligt rädd för att göra bort mig hela tiden. Allt får dubbla krav på sig att vara perfekt. För jag känner mig ju inte hundra med dessa människor, snarare typ 17, även om jag är säker på att de är trevliga. Hade det var på nmg hade det liksom inte gjort något om jag uppfattat en läxa fel eller så hade jag väl inte gjort den överhuvudtaget, för där hade inte risken funnits att någon skulle döma mig eller tycka jag var blåst. Men här är det en annan grej för som sagt, man har en enorm rädsla över att skämma ut sig över att ha gjort något fel. Det gör allt dubbelt så jobbigt. Och nu känner jag att jag börjar upprepa mig så det är lika bra att byta ämne.
Jag tror jag skrev att det där med att jag skulle ge upp Oslo inte är samma sak... Att det är mer som står på spel och då förlorar man mer på att ge upp än om man skulle sluta simma eller nått. Jag vet det, det var bara ett exempel.
Nu är det 2 veckor minus en helg kvar tills jag kommer hem. Jag längtar samtidigt som jag räds över hur kort en helg är och att jag skulle vilja vara hemma en hel vecka eller så. En helg är så yttepytte lite. Men men, det är väl alltid något. Hoppas allt går bra med dig stenis. Glöm inte bloggen...
So långtrånggång
jaassaaååå
Först o främst måste sägas att du är en massa bra vän! peppande på ett drivande sätt som bara du är bra på!
Sen ska sägas att jag har gjort valet att sluta med allt jag har slutat med, och med tanke på att jag är en relativt (läs väldigt) envis person så de handlar nog inte om att jag känner mig misslyckad, jag bara vill inte... typ.. kanske.. hade jag velat hade jag ju fortsatt.. Sen ska även meddelas att jag i stundens hetta av förra blogginlägget, nog va rätt vrång/självömkande..
Den mest intressanta frågan är just hur de kommer sig att jag saknar intresse för så mycket? (bestämmer mig för att sluta med saker o ting). Men detta med oslo är inte samma sak, för du vet att om du skulle välja att "ge upp" (inte i ordets rätta bemärkelse) hade de fått konsekvenser.. jag får ingen konsekvens av att sluta med trombonen, mer än att jag inte lär mig trombona. men i alla fall tror jag du o jag e lika, kravfyllda men ack så envisa när vi väl bestämt oss för någe. så ere!
Nu tycker jag du är lite vrång
Du kan bli typ nästan exakt precis vad som helst i framtiden därför att du är smart, har höga betyg, och är socialt kompetent! Det enda som säger att du är en upgiver är dina höga krav, precis som du skrev. Men så strunta i dem för en stund och bara se det roliga. Man måste inte göra allt på en gång. Trombonen väntar där på dig, precis som allt annat du har påbörjat och slutat med för att du kanske har tänkt nej fuckit jag är inge bra på det här för jag är inte lika bra som den eller den eller dem. Skitsamma, du tycker ju det är kul, det är en kul grej?! Nu kanske jag är helt ute och cyklar och det här är ingen utskällning alls. Bara lite uppryckning. Jag kände hur jag själv bara säckade ihop lite av ditt förra inlägg. Så, ryck upp dig. Du klarar vad som helst bara du ger dig fan på det! (Sen när är jag denna optimist...?) (Måste vara typ sen idag...nu, typ...).
Men jag menar det. Jag var nära att flytta tillbaka hem i höstas för att jag längtade så fasligt, men jag gjorde det inte för att jag fattade att det senare i livet kanske skulle skapa mer ångest än om jag stannade året ut. Så jag är fortfarande här. Och du hade gjort detsamma, I know it. I och för sig hade du säkert inte haft samma problem som jag haft, eftersom du är mer åt det sociala hållet. Men. Vi säger om...
Och det är kanske inte samma sak som att sluta simma eller sluta spela piano eller liknande, för det är mycket lättare hänt att man slutar en sån grej. Inte lika mycket står på spel. Men jag hävdar att denna attityden om att du är en upgiver tyder lite på exakt varför du ser dig som en. Det är dina höga krav, I'm telling you. Och kanske är det liksom att det är bekvämare att totalt sluta så att folk runt en förstår att de inte ska förvänta sig något. Jag känner igen mig i det där för jag är precis likadan. Men det är inte bra, för du och jag är inte dumma Nonno! Vi kan göra fler grejer än vi tror. Bara vi måste för vår egen skull. Jag menar, va inte jag nära att ge upp hela sökningsgrejen efter en ynka konsert med prokofiev? Vi har alla gett upp saker som fått oss känna oss dåliga för att vi inte uppnår standarden helt. Men att analysera och räkna upp dem alla är inte rätt sätt, för då vet du nästa gång du börjar på nått att du alltid har en utväg eftersom du är ju en typisk upgiver, det bara är så.
Det är inte så!
(Det blev en hel lång roman detta, men...jag vill förklara för jag tror på dig och inte som ett krav, utan för att jag vet att du kan göra allt det där som du ger upp egentligen!)
Upgiver
Hare gott, snorspott
Inlägg

Kryddhyllan liksom. Vi är konstiga, lite udda kan man säga. Barnsliga ena stunden och den andra väldigt mogna och hobbyvuxna. Försöker vara medvetna. Vad jag inte förstår är hur vi alltid kan känna igen känslor som den andra förklarar? Vi har knappast levt samma liv, vi har ganska olika smak när det gäller både det ena och det andra. Ändå har vi så mycket gemensamt och alltid när det handlar om moral verkar vi stå på samma sida. Jag vet inte riktigt var jag vill komma. Ba', hej jag saknar dig.
So long, less than a month!